Promenaden som kom av sig

Jag somnade 5.30 imorse och var vaken 11.30 igen och jag var peppad att gå på långpromenad idag. Jag frågade Ewa om hon ville följa med ut men hon skulle till sin mamma utanför stan. Jag laddade mobilen med massa bra musik. Tog på mig mina nya skor, ja precis nya skor. Där borde det ha ringt varningssignaler eller hur? Dom är tydligen ur funktion hos mig.

Gick förbi stadsparkens fontän



När jag hade kommit 300 meter så sa fötterna ifrån, inte bara det vanliga utan även skoskav, bra Sune, skitbra Sune, du är bara bäst Sune. Jag gick till Arbetsförmedlingen för att lämna in aktivitetsstödspappret och fortsatte att gå. Jag gick in på gatorna i Gamla stan, hade god lust att ta av mig skorna och fortsätta barfota men som alla andra städer så är denna stad inte kliniskt ren från glas och andra ting som kan sätta sig i fötterna.

Jag kom upp till Domkyrkan och tog två kort.

 


Detta är den finaste byggnaden vi har i stan, det är därför jag fotar den så ofta ifall ni undrar.


Jag fortsatte min promenad och nu värkte fötterna så mycket att jag hade lust att bara sätta mig och ringa efter skjuts men jag fortsatte ändå och jag gjorde allt i min makt att inte visa andra att jag hade ont så det såg ungefär ut som att en skitkorv var halvvägs ut genom fisringen, ja precis där såg ni framför mig eller hur?

Jag var nästan hemma men det kändes som flera mil, jag gick förbi Systemet på långsidan och fick se denna skylt som låg på gatan. Fiskaffären ligger på nästa gata så vete fan vad den gjorde där.



Hem kom jag med skoskav som följd och jag ska på begravning i en stad 15 mil bort imorgon. Bra Sune!


På torsdag ska jag nog ta mina vanliga skor igen om mina fötter tillåter annars får jag väl klistra på enbart sulor på fötterna, såna finns faktiskt.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback