Jag är nog fan inte ensam om nätterna

Det har hänt så mycket saker här som gör att jag tror att jag inte är ensam om nätterna. Det har hänt att taklampan i hallen varit tänd när jag kommit upp på morgonen, det hade jag sett på kvällen före om jag glömt eftersom jag då ser det från mitt sovrum i glipan över dörren, det har även hänt att lampan i taket i köket också varit tänd, det skulle jag sett från min andra sovrumsdörr om jag glömt, i hallen finns det inte en chans att katterna skulle komma åt den knappen då det inte finns nåt att hoppa upp på.

Imorse när katterna kom in i sovrummet och jag bäddade såg jag Nogger leka med nåt. Nåt smalt, nåt grönt och nåt som absolut inte tillhör mig. Sen lekte hon med något annat, det var ännu nåt smalt, nåt grönt och som tillhörde den första grejen. Det var två delar av ett buntband, såna har inte jag hemma och har aldrig haft. Jag har nog inte sett såna sen jag slutade på E-lux, där använde vi såna för att bunta ihop sladdar på en del sorter och vi hade nog bara svarta vill jag minnas.

Det här börjar på att bli lite scary faktiskt. Kan inte spökhelvetet glömma kvar lite smörgåstårta nångång? Eller lämna en laptop till mig? Nej då, bara ett sketet buntband som dessutom är i två delar! Är det det som Nogger vill prata om när hon på morgonen när jag öppnar dörren är så snacksalig att jag får sår i öronen? Kanske ska ta hit nån som kan prata med katter.

Idag blir det i alla fall julskyltning med Ewa och hennes lille son som säkert går med väldigt motvilligt. Snö på en julskyltning var många år sen det var. Mysigt!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback