Idag är det Lucia.

Klart en flata ska ha en bäver som Lucia fattar ni la!

 

Denna dag går tillbaka till min barndom och mellanstadiet. Det var då som vi hade en lärare som älskade när hans elever åkte och sjöng luciasånger för gamla på hemmet.

 

Vi övade och övade och sen övade vi mer dagarna före. Vi skulle kunna våra verser utantill och vi trodde ingen såg att vi hade skrivit våra verser på pappret runt tärnljuset, det var knappt att  vi själva såg det ska jag säga.

 

Jag hade mest problem med mitt hår. På den tiden hade jag ett hår som styrde alldeles själv, det var virvlar i hela huvudet, det var lockar och annat som jag inte gillade. Det var oftast den natten jag hade en åtsmetande toppluva över blött hår. Ja vad fan, vi skulle ju börja sjunga tidigt, vem orkade syssla med såna grejer på morgonen liksom och pappas fru hade tre ungar att göra i ordning så jag underlättade bara.

 

På det där hemmet blev det tårar för dom gamla, om dom nu mindes att vi var där vill säga. Sen ville dom bjuda på karameller, karameller utan papper. Jag förstod aldrig varför det bara var jag som tog....nu vet jag.

 

Ja men glad Lucia på er alla därute och släck för bövelen ljusen och ha uppsikt över era barn så dom inte snor godis utan papper på ålderdomshem!