Jodå, visst höll jag mig sysselsatt på jobbet allt, SOM jag städade, människan som brukar städa på kontoret var på annat ställe (jag smittar nog fortfarande) så jag fick ta över istället. Jag moppade, jag moppade och jag...moppade! Överallt kan vi säga, sen var det även svep som skulle borstas, si sådär 40 såna. Satte jag mig ner nån sekund så kände jag att det blev knepigare och knepigare, verkligheten försvann och jag var på ett isberg och jag vrålade, herregud jag är ju för bövelen höjdrädd!

Jag gick och gjorde lite annat också. Sen ringde dom från sjukhuset i grannstaden och hade fått ett återbud och frågade om jag kunde komma kl 13 och ATT jag kunde, bara det att jag var tvungen att åka hem först och sen åkte jag bussen till sjukhuset, jag råkade dock glömma mobilen hemma så inga kort blir det men dom hade fått snö! Har vi snö? NÄ! Tack och lov liksom.

Ikväll kommer jag dessutom att somna ovaggad, inga nattliga samtal inatt tack.

Pratade med min dotter förut, ganska långt samtal, hon jobbar så mycket att hon knappt hunnit köpa en enda julklapp, jo EN, till sin kusin och hennes sambo, nej den vibrerar inte. Jag ska köpa mina två sista på fredag, hänga på låset till ICA och springa omkring för att roffa åt mig det jag ska ut och fort cykla hem igen och sen gotta mig åt att jag kan ligga i soffan och äta praliner medan folk gör sig svettiga bland hyllorna och inte tala om kön ut sen, jag kan bjuda på ett hånflin också så pralinerna sprutar ut från mungiporna.