Jävlar vilken dröm jag hade inatt, den var rätt otäck, ja inte att jag typ blev mördad, inte ens lite.

Jag drömde om att jag hyrde en hotellägenhet i några dagar, minns dock inte varför. Jag hade varit på stan och shoppat lite och när jag kommer in i lägenheten så sitter det en annan familj där. Jag frågade vad dom gjorde där men alla såg ut som levande frågetecken och sa att dom har bott där länge.

Jag letade efter mina saker, bara det att mina saker var deras. Hittade två album som var mina men det var deras familjekort i. Paniken spred sig i kroppen och jag vet att jag tänkte "Detta händer ju bara på film". Jag ringde ett samtal men den jag ringde till var inte någon jag kände, det var det innan. Jag kände att jag var någon som egentligen inte skulle finnas, jag var utraderad helt.

Jag försökte att kasta ut folk genom fönstret men det var tydligen pansarfönster så dom slog bara i rutan.

När jag vaknade så var jag så förbannat trött men SÅ jävla glad över att vara vaken och det bara var en dröm. Hemskt var det!

Onsdag idag, lilla pattarklappardagen och ikväll (inte därför) ska jag hem till Annelie, hon med falukorven i pannan ni vet. Vi ska äta mat och prata massor. Vi har inte träffats på länge, vet inte när faktiskt sist men det ska bli kul!

Stormen Emil verkar ha massa hyss för sig ute och det gillar vi ju inte förstås.

Två dagar kvar att jobba och håll tummarna för att jag aldrig mer får såna hemska drömmar! Jag lever, jag finns, jag är behövd. Punkt slut!