Så fort jag öppnade balkongdörren for det in en fluga. Nogger som låg på sängen fick ögon som tefat om inte dasslock, genast var hon uppe på benen och sprang omkring och väste "döda döda döda", hon fick tag på en fluga och hon skrattade ett spöklikt skratt som säkert fick hela kvarterets blodådror att reagera. Flugan slet sig och Nogger efter, Iza låg i ett hörn och följde spektaklet på håll och ganska ointresserad. Nogger vrålade till Iza:

-Men för helvete du kan la lyfta på ditt feta arsle och hjälpa till?!

Iza gjorde ingen ansats att göra som hon blev tillsagd att göra utan låg lugnt kvar men sa med trött röst:

-Varför ska jag hjälpa dig med dom där som är snabbare än din ärthjärna?

Nogger stirrade på Iza varav en tennisboll flög genom luften och reflexmässigt tog Iza upp tassen och fångade den, tittade på Nogger:

-En annan har inte en ärthjärna som du märker, fortsätt du, du är roande.

Nogger flög genom rummen i jakt på flughelvetet och jag riktigt såg hur svettpärlorna visade sig och hon flåsade lätt när hon la sig på golvet för att göra sig så osynlig som det bara var möjligt för flugan för att sedan snabbt smyga sig på den bakifrån.

Jag öppnade städskåpet, tog fram flugsmällaren och fick in flugan på första försöket, tittade på Nogger och hånlog. Hon slängde sig på golvet, skrek, grät, slet sin päls och kastade torrfoder i form av små fula bruna fiskar. Jag fångade varenda en i handen, tittade på henne och slängde allihop på henne samtidigt, log retfullt och gick därifrån, kvar låg Nogger i en hög av torrfoder stum av förvåning.

Iza kom fram till mig och gjorde high five.