Om nu nån är intresserad av hur jag gick från hetero till flata så kommer det ett inlägg om det här. Om nån inte är intresserad kan sluta att läsa nu. Kan varna er att det är skitlångt!

Jag var en pojkflicka redan som liten. Hade svarta träskor med motorcyklar på redan som 6åring, umgicks med en annan pojkflicka (som det nu kommit fram att hon också är flata), jag spelade landhockey på rasterna med killarna i låg och mellanstadiet, var bäst på alla bollsporter av alla tjejerna i klassen, ville ha en cykel med "limpa" på och cyklade gärna på brorsans cykel eftersom han hade högt styre och limpa som sadel, jag hade jeansjacka redan i mellanstadiet, hatade rosa, kjol och klänning osv. Ja det var inget jag tänkte på då det begav sig allt detta utan det var sån jag var och det var ingen som höjde på ögonbrynen för det. Jag blev "kär" i killar och frågade chans som alla andra, när jag växte upp och hamnade i högstadiet så var jag väldigt killtokig, jag var "kär" i olika killar varje vecka typ. Jag hade foto som fria aktiviteter och fotade alla vad jag tyckte..snygga killarna och jag fick också uppdrag av andra tjejer att fota "deras" killar. Jag har kvar många foton och det var MÅNGA killar jag var intresserad av. Det har alltid funnits en tjej från det jag gick i lågstadiet till för några år sen som jag har "sett upp till", men aldrig riktigt vetat vad det var för nåt, en beundran helt enkelt, ja det var inte bara jag som gillade henne som person utan alla i stan typ, hon har nog inte en enda ovän i den här stan. Tidigt visste man att hon var flata men jag är ju rätt trög så jag visste inte då att det var ett intresse på det planet jag hade för henne. (Det var Sussi som gifte sig i somras och jag var där..här har ni kort, det är hon som är klädd i byxor)

Jag träffade många killar men ingen jag hade nåt intresse av på annat sätt än att hoppa i säng med typ. Till slut blev jag gravid, jag skulle fylla 18 år några månader senare. Jag och pappan till min dotter flyttade ihop, det höll inte så länge och han flyttade ut.
Sen tog det ett tag innan jag träffade en annan kille, en kille som bodde på flyktingförläggningen här, han skulle fria till mig fick jag höra på omvägar, jag ville inte gifta mig med honom och han blev utskickad ut ur landet.
Några år senare träffade jag en kille som hade en enorm humor som inte såg mycket ut för världen men som sagt han hade humor och han flyttade till mig efter 4 månader. Vi var tillsammans i 3.5 år och han flyttade ut.
Träffade sen min sista pojkvän och vi var tillsammans i 9 månader. Det var inte många nätter vi sov över hos varandra, jag ville knappt träffa honom heller. Att ha sex 6 gånger på 9 månader är ju inte det ultimata för ett förhållande eller hur?

När jag började Komvux 1995 så kom den första kontakten med internet, jag började vara på en sida som man kunde chatta med andra på (minns inte sidan nu), där pratade jag med en del tjejer och helt plötsligt övergick det i flirt med flera av dom och jag kände nåt som jag aldrig känt förut, kan knappt förklara det men iallafall så bestämde jag och en av tjejerna som kom från Vänersborg att hon skulle komma till mig, vi skulle festa och gå till Statt här istan, ja det ena ledde till det andra.. då slog det mig, det var så här det skulle kännas, en helt ny värld hade öppnat sig och jag var i 7e himlen, känslorna för henne var inte så men själva grejen, att jag faktiskt gillade tjejer. Det kom som en chock lite. Jag tog tag i den här världen och träffade några tjejer. Min första flickvän träffade jag 2000 eller 2001 (Anette minns du året?)..och jag blev kär för första gången i en tjej, det var inte alls som med en kille, det var så mycket bättre med allt men det tog slut och jag hade aldrig före det varit så knäckt när någon gjorde slut med mig. Det var äkta kärlek för första gången för min del.
Jag fortsatte att träffa några killar men det var inget intresse så utan mest en attraktion. Sista killen jag "var med" var veckan innan midsommar 2005. Sen började jag chatta på ett ställe med min mobil och träffade på en 16 år yngre tjej. Jag hade blivit så bränd 1 år tidigare att jag hade bestämt mig för att aldrig träffa en tjej igen, jag ville inte må så dåligt igen som jag hade gjort innan. Den här tjejen var på mig flera gånger om dagen, hon ville ha mitt nummer men hon skulle fylla 20 samma år och jag har en dotter som är 3 år yngre bara så jag avfärdade allt med den här tjejen trots att hon var det roligaste jag träffat på på länge. Till slut efter många om och men så blev det hon och jag iallafall. Det är numera mitt senaste ex. Det höll i 1.5 år och både det värsta och det bästa jag varit med om. Svårt att förklara men jag har aldrig älskat någon så mycket i hela mitt liv. Det tog ett tag att komma över henne men iallafall.. Killar vill jag verkligen aldrig mer ha, jag kan vara bra kompis med dom men vill inte ha nåt med dom att göra sexuellt sett eller annan närhet. Jag är en fullblodig flata numera men har varit singel sedan 2007 men har ju dejtat och träffat tjejer men aldrig hittat nån som jag känner att jag skulle kunna ha ett förhållande med.

När jag kom ut för min familj (mors dag 2003) var det som bisexuell och dom reaktioner jag fick var bara positivt och pappa sa att han misstänkt det väldigt länge och det var samma med min syster. Pappas fru sa "Välkommen till familjen". Mina vänner omkring mig var inte heller så förvånade, faktum är att det fanns folk som blev förvånade när jag talade om att jag var gravid. Många hade alltså vetat att jag är flata långt före mig.

Ja har ni somnat? Orkat läsa igenom allt? Några kommentarer på detta? Nu vet ni min historia iallafall.