Vi var lite tidiga till MVC så vi satte oss ner utanför där en mamma till en liten bebis satt med honom i knät. Han började skrika och utan tvekan slängde hon ut sin ena mjölkförpackning och jag och Mia visste inte vart vi skulle titta till slut, vi blev generade men tydligen inte mamman. En stund senare blev jag uppropad, betalade min hundring som jag såg stoppades under en musmatta bland många andra hundralappar. Undrar om dom förstår det komiska i det hela. Jag ska göra ett cellprov i muffen och dom stoppar pengarna under en MUSmatta. Jag och Mia funderar på att köpa ett kassaskrin till dom.
Sen fick jag gå ut igen och vänta. Sen kom det en tjej med stora runda glasögon och hästsvans, tog mig i handen som hälsning och jävlar vilken stöt vi fick, båda ryckte åt sig handen och skrattade till. Väl inne i undersökningsrummet möttes jag av lugn avslappningsmusik och insåg att varje gång jag nu kommer att höra Enya så kommer jag påminnas om den här stunden, jag liggande i stolen, särade ben med ett inte längre kallt skohorn utan en kroppsuppvärmd bomerang och Enya i bakgrunden. Hon har förstört min avslappningsmusik! In med bomerangen och efter en borste som faktiskt kändes som den var på väg därbak! "Don´t do this at home" säger jag bara, det var lite obehagligt.  Men nu är det gjort!  Får svaret hem i brevlådan om sisådär 3-5 veckor! Vill samtidigt uppmana alla kvinnor att faktiskt göra det här provet. Det finns ingen symtom på Livmoderhalscancer förrän när det är långt gånget. Det är en billig livförsäkring, blir ni kallade, GÅ!