Gipsad armbåge
Ja hallå?
En manlig röst: Hej det är NN och din dotter ville att jag skulle ringa dig för vi sitter på akuten i Skövde.
Jag sätter mig snabbt upp och bara vrålar VA??! Det var min dotters pojkvän som ringde. Hon hade trillat inne på ett disco och slagit i armbågen så pass att hon var tvungen att gipsa. Min dotter tar telefonen:
-Hej mamsen, jag är fattig nu! 300 spänn för att gipsa den jävla armbågen. En sjuksköterska och en undersköterska mamma! Jag ska aldrig bli undersköterska och suga folk på pengar så!
Jag: Är du full?
Dottern: Jag har druckit vin men när undersköterskan frågade om jag hade druckit mycket så svarade jag nej.
Här ska tilläggas att jag ser min dotter framför mig och hennes röst och det passar nog rätt bra ihop att hon druckit en del.
Dottern: Jag frågade undersköterskan hur länge hon hade jobbat som det och hon svarade i 20 år, 20 år mamma!
Jag: Har du ont?
Dottern: Nåt jävulskt ont! Jag har druckit massor och ändå gör det ont! Men nu ska vi åka hem. Sov gott älskade mamsen.
Jag: Detsamma och vi hörs imorgon. Älskar dig. Puss
Jösses säger jag bara. Skräcken som skar i mig innan jag lyfte luren är obetalbar. Nu var det inte så farligt men man blir livrädd när telefonen ringer så här mitt i natten och nu kan jag inte somna om, det kan jag sällan när jag blir väckt.
Åh det är hemskt! Eller när man får samtal från skola/dagis och så ska de bara boka tid för utv.samtal- man hinner få hjärtinfarkt innan de klämt fram med det.
När jag var gravid med dottern hände en riktig rysare. Jag skulle hämta sonen från dagis och när jag kom dit så åkte en ambulans precis därifrån med blåljus. Hjärtat började banka.
Utanför dörren stod en i personalen och skakade och grät. "Gå inte in, vänta..det har hänt nåt hemskt." Hon var helt chockad och hysterisk och jag började skrika, helt säker på att det var K.
Nå, det var ett barns pappa som ramlat ihop framför barnen, och han dog där och då. Riktigt hemskt. Det gick liksom inte att "glädjas för att det inte var min son" heller, två barn blev faderlösa där och då.
Bara att glädja sig åt att det inte hänt något värre! Instämmer i att det är en fruktansvärt jobbig känsla innan man fått klart för sig vad som hänt. Men ringer de i n t e, (ungarna) utan väntar till en mer human tid på dygnet då ifrågasätter iallafall jag varför de inte ringde på en gång...
