När jag var liten och många år uppåt så var min favoriträtt mormors dillkött med dillsås. Ingen gjorde så god dillsås som min mormor. Jag tänkte göra det idag för första gången i hela mitt liv. Min mormor gjorde det mesta på måfå och ändå så blev det så gott. De 3 sista åren av mormors liv hade hon inga smaklökar kvar. "Inga problem, jag har det i huvudet" sa hon sista gången hon gjorde det. Jag smakade av och fy sjutton va mycket ättika det var i. Riktigt kände hur smaklökarna tog en sista-minutenresa till vilket land som helst! Jag kunde inte med att säga att det smakade rent ut förjävligt då skulle hon bli så ledsen att hon hade tappat en del av det hon hade i huvudet. Jag pinade i mig maten och hon som inget kände åt med god aptit. Jag brukade alltid ta flera gånger men inte den här gången. Mormor trodde att jag var sjuk. Tyvärr så finns det inget recept på hennes dillsås så jag får bara hoppas att jag får till nåt liknande iallafall.