Blir man blödigare med åren? Jag kan få tårar i ögonen av det mesta. Extreme Home Makeover tex, jag VET ju att dom medverkande familjerna är med för att dom har en historia bakom sig som gör att dom antingen inte har råd att bygga/köpa nytt hem eller har nån skada/handikappat barn men ändå blir jag otroligt rörd när den där bussen flyttar på sig och jag nästan är med dom när dom skriker "MOVE THAT BUS!" Jag grinar för att familjen är så glada, gråter och är så tacksamma och sen ser jag barnen framför mig när dom leker i det där princessrummet eller ligger i den där specialgjorda dinosauriersängen som jag visserligen kan bli lite mycket ibland. Har dom råd att renovera det efter några år för vill Arthur fortfarande ligga i den där sängen när han är 18? Eller Molly 23 år leka med dom där utklädningsgrejerna efter några år? Ett annat program jag lipar till är den svenska serien "Spårlöst". Jag går vidare i mina tankar, jag stannar liksom inte vid att dom blev bortadopterade som barn eller när dom hittar den dom söker, jag kan tex tänka om det var jag som hade varit tvungen att lämna bort min dotter och så lipar jag för att jag haft en sån tur som inte behövt göra det. Jag kan få tårar i ögonen när nån yngre hjälper nån äldre av med rullatorn från bussen för att det är så fint gjort eller som idag när jag satt på bussen och det kom in en blind eller åtminstone en äldre dam med mycket nedsatt syn som hade en blindkäpp med sig, det tog lite tid för henne att sätta sig på ett säte, bakom henne kom en yngre kille som stod 2 meter ifrån henne så hon inte skulle känna sig stressad, jag tyckte det var så respektfullt och fick tårar i ögonen bara för det. "Här i ditt liv" är också ett program som gör mig rörd, när det kommer in nån som huvudpersonen inte sett på många år och blir så fruktansvärt glad, då är jag där igen. Det kan även vara vid galor, Svenska hjältar var ett program som jag nog konstant grät till. Vad är det med mig? Linda med bloggen "Innan du fanns" berättar i detta inlägg att hon är mer gråtmild nu än innan hon blev gravid men jag är garanterat inte gravid, så länge man inte kan vara gravid i 5 år.
Borde jag söka hjälp? Jag kan också tänka på gamla grejer som hänt och får tårar i ögonen för det. Jag är en mes va?