Dagens låt
Tur att en viss person inte längre läser min blogg eller att vi inte har någon kontakt längre för då hade jag fått höra hur jävla töntig musik det var på min tid och hur jävla gammal jag är. Är så fruktansvärt glad över att få slippa höra massa skit och diverse gliringar så ni kan inte ana.
Iallafall så tänkte jag börja dagens låt här och nu.
Detta är Laura Branigan "Self control". Albumet kom ut 1984 och jag köpte den och spelade i stort sett sönder den. Lyssna och tänk er nu mig i ett minirum med en rosa heltäckningsmatta. Ett halvt skrivbord (pappa var tvungen att såga itu det för att det skulle få plats) vid fönstret. Jag smådansande eller bläddrande i tidningen OKEJ för att se om min stora idol Niclas Wahlgren fanns med.
Det märks att vi är i ungefär samma ålder... :D
Jag känner igen mig både i dyrkan av Niclas ( som jag fortfarande gillar skarpt, även om han ju gått och gift sig med Laila ;) )
Låten är ju också toppenbra ! - Fortfarande !
-84 hade jag flyttat ur mitt minirum, som hade blå heltäckningsmatta och blommiga tapeter i rosa och ljuslila nyanser, ( Allt i det rummet är förresten fortfarande kvar som det var ) och in i ett större rum med fototapet på ena väggen.
Som att komma till en söderhavsö, och på de andra väggarna var det vita tapeter med gröna avlånga blad, som man med lite god vilja kunde få till små palmblad, även om de nog egentligen skulle föreställa bambublad tror jag.
Skrivbord hade jag inget. - Inte ens ett halvt, men däremot diskho, och en bit köksbänk med skåp över, eftersom rummet tidigare varit kök.
Kaffebryggare och en kokplatta hade jag, och gissa om vi ofta var hemma hos mig, där det var som en egen liten lägenhet, där det till och med fanns en liten TV !
Jag fattar verkligen inte hur vi kunde få plats en sju-åtta pers där ibland, för stort är det då sannerligen inte ! - Men mysigt det hade vi, när vi bland annat lyssnade på Laura Branigan.
Jag har flera av hennes skivor och har spelat dem om och om igen...
underbara 80-tal...
