För bara några månader sen hade jag en dökräsen katt och en som åt allt. Nogger var alltid med mig i köket när jag skulle laga mat och hon trodde verkligen att ALL mat var till henne, tappade jag något på golvet så var hon där och tuggade i sig det, spelade ingen roll om det så var rå lök eller en tejpbit.

Iza har tydligen lärt upp henne för nu slickar båda lite på maten, skakar på tassen och går därifrån. Jag tog upp det med Nogger förut när dom återigen gjorde samma sak.

Jag: -Men varför skriker du efter mat och när du väl får det så slickar du upp såsen och skiter i resten?

Nogger tittar på mig och himlar med ögonen:

-Jamen asså, hur jävla gourmé är det du lägger upp då?

Jag: -Men vadå, det är ju samma sorter jag lägger upp nu som det alltid varit.

Nogger: -Ja precis! Samma jävla mat varje vecka, du varierar dig genom nån smak men annars är ju konsistensen den samma. Jag krääääks! Kan du inte lägga i nån död råtta i nångång så det blir lite motstånd? Lite svans som silar mellan tänderna?

Jag: -Hur äcklig är inte du då som ber mig ta i en råtta liksom. Jag läste på nätet..

Nogger: -Du läste på nätet va? Har du lärt dig hur man skiter från nätet också eller? Är det någon på nätet som vart katt i sitt tidigare liv kanske? Nån som vet hur vi katter tänker och tycker? Tror du vi är några jävla robotar eller??

Jag: -Men det stod på nätet att en katt är nöjd med att äta samma sorts mat hela livet om det är så bara det är färskt.

Nogger skrattar till och drämmer till tassen på Iza så hon flyger in i elementet:

-Hörde du Iza, hur jävla fel är inte detta eller? Människan ska bestämma vad vi ska äta. Hon slutar att skratta och spänner ögonen i mig och väser. -Hörrö jävla datanörd, imorgon vill jag ha råtta!

Jag vänder mig om, går iväg och slänger igen sovrumsdörren och fortsätter vara en jävla datanörd.