Jag har pratat i telefon med "människan från förr" några kvällar/nätter nu, det gör jag i sovrummet med båda dörrarna stängda och katterna utanför.

Så även denna kväll ringde "människan från förr", i förrgår var det likadant. Vi hade pratat några minuter när Iza skriker:

-Du ska ju inte sova! Det hör jag ju! Släpp in mig för fan!
Hon krafsade som sjutton på dörren och upprepade det hon just skrikit.

Jag skrek att hon skulle sluta och gå och lägga sig. Då var det tyst i någon minut och jag och "människan från förr" fortsatte vårt samtal. Då kom det:

-Du luras bara! Du säger godnatt och sen ligger du och pratar med folk på nätterna! Släpp in mig!
Krafsade hårdare denna gång, dunkade med tassarna, slängde sig handlöst på golvet utanför och skrek AJ AJ AJ!

Jag gick då naturligtvis och öppnade den där jävla dörren. In trippade Iza, hoppade upp i sängen och la sig, log mot mig hånfullt och såg inte alls så skadad ut.

Jag: -Men vart har du ont då? Du skrek som en stucken gris därute ju.

Iza: -Du känner mig tydligen inte, jag är expert på att både se och låta lidsamt.

Hon fick ligga där medan jag och "människan från förr" pratade vidare men sen sa jag att hon fick gå ut när vi hade lagt på.

Iza: -Skulle inte tro det du bruden! Jag ligger jävligt bra här.

Jag tog tag i henne, öppnade dörren och släppte ut henne, stängde dörren och gick och la mig i sängen.

Iza utanför: -Säger du att du ska sova men sen pratar med den där människan igen så ska jag banne mig sätta stopp för det!

Jag tillbaka: -Gör det du, om en månad kommer hon hit och då kommer vi vara två som säger godnatt till dig och sen fortsätter att prata i sovrummet...MED två stängda dörrar! Sug på den du!

Iza: -MEN VA FAAAAN....

Mer hörde jag inte förrän jag stängde av hörapparaten, satte på mig masken och njöt av en tyst katt.