Jo men färgningen blev kanon! Nöjd dotter, nöjd mor och på Jenny släppte nervositeten.

"Jamen vad fan, jag ser ut som ett åkerspöke som precis blivit överkörd av ett ånglok men ta då!". Så sa hon inte direkt men kunde ha gjort det.

Jag skulle skjutsa henne till en förfest men först skulle jag hämta henne hemma hos sig. "Jag är inte klar i ögonen alltså och tittar jag upp så tåras dom!" Japp nu vet ni varför.

 

Vi får ha bilen till imorgon, nu funderar vi på om vi ska åka till Pajala, köpa en mosbricka, ströga däruppe, räkna alla tjejer (vi pratar Pajala här liksom) och sen åka hem eller också tar vi bara bilen ner till hamnen och tar oss en glass.