Igår fick jag ett sms från min dotter "Du har inte lust att hjälpa mig att städa?", jag smsade tillbaka "Får man nåt för det? ;)" och snabbt fick jag tillbaka "att jag hjälper till". Det ni mina damer och herrar, DET avgjorde ju det hela liksom. Men eftersom jag är en väldigt snäll mamma så tog jag bussen till henne. Jag förberedde mig på att hela lägenheten skulle vara överfull med grejer, att det skulle vara ett diskberg utan dess like och lukta sopor som en hel soptipp. När jag kliver in så är det diskat och det ser rätt städat ut. Och jag frågar vad det är jag ska göra? Jag skulle ta en dammtrasa och hjälpa henne att damma. Eftersom hon bara har ljusa möbler så syns det inte så väl men när jag tog den där trasan och började så förstod jag.

Hon har i stort sett inte bott där sen i november eftersom hon nästan med en gång "flyttade ihop" med sin pojkvän men nu vill hon vara i sin lägenhet så klart jag hjälpte till plus att jag fick umgås med henne några timmar. Om ni tycker att jag är rolig så kan jag glatt tala om att min dotter har fått arvet efter min humor, japp det finns två av oss! Det ni!

Hon hade varit i grannstaden med en kompis och hennes ettåriga dotter på leklandet. Kompisen fick dra bort min dotter från saker och ting så barnen fick leka. Dom åkte in till stan och shoppade istället och där fick min dotter tag på tre par skor, på kortet poserar hon med ett av dessa par.

I bakgrunden ser ni en hylla va? När jag kom var det två men den tålde inte att bli dammad på så den föll från sina fästen. Det innebär att den fina lyktan som stod där gick sönder. Det visade sig att den som hade satt upp hyllan hade gjort det UTAN att först plugga! Smart...eller inte.

Jag hade köpt med mig pyttipanna och rödbetor så innan jag åkte hem igen så åt vi det och mamma fick snällt diska också. Ja okej jag ska säga att jag gjorde inte så mycket mer än att damma, laga mat och diska faktiskt. Det blev så fint så.