Ja då har Annelie gått. Trots att jag kände mig lite som en urvriden trasa så hade vi det mysigt. Hon hade med sig underbar thaimat men både hon och jag klarade oss utan att springa på dass, våra magar är likadana vad det verkar.

Medan jag satt och trånade efter Jessica Andersson i Let´s dance trånade hon efter Frank Andersson. Ja där har vi inte riktigt samma smak då som ni hör (läser).

Vi har skrattat mycket, pratat mycket, haft åsikter om ditt och datt på teve sen åt vi vaniljglass. Tiden gick och hon försökte att åka hem flera gånger men hennes ögon gick i kors men till slut så fick hon tummen ur och for hem. Det tar la cirka 3 minuter hem eller nåt. Lat som tog bilen? Jaaaaaa!

En helt underbar vän som jag hoppas jag får lära känna ännu mer.

Nu är jag helt slut, ont i huvudet, ont i varenda led och jag har ont i halsen men jag är glad ändå!