Hepp!

Igår skrev jag om Katerina sen publicerades det inte, tack och lov att det inte i efterhand publiceras varje gång man tryckt för då hade det nog varit 50 likadana inlägg, hur kul är det liksom.

Jag kom på att det kan vara nåt med nån limit i designen och skit, innan det mailade jag blogg.se och skällde ut dom, ja flera timmar senare kom jag ju på det där då. Jag ändrade och tadaaa så fick det plats.

Igår kväll tog Carro mig på chatten på FB och frågade om jag hade nåt för mig på natten eller morgonen. Jag svarade att på natten skulle jag nog ta en fika med alla grannar i hela längan, vi ska sola och bara prata skit. Jag menar, vad gör man på natten?! Nu var det ju så här då: En gemensam fd jobbarkompis är höggravid, det är tänkt att hon ska ha nästa vecka men bebisen därinne i magen hade andra planer. Den höggravidas sambo jobbade i Norge, Carros sambo jobbade natt i grannkommunen, Carro är ju mamma till två sötnötar, Josefine och Oliver. Den höggravida ville inte så där jättegärna behöva åka in ensam så Carro skulle med henne in, men barnen då? Precis, Sune bor i stan, Sune bor närmast, Sune har inget jobb att gå till MEN Sune skulle så typiskt till sjukhuset i grannkommunen kl 8 på morgonen. Jag började leta på nätet om man kunde avboka sin tid på Sömnmedicinska enheten. Det kunde man för hur tänker man om man öppnar en avdelning kl 8 men har telefontid från kl 9? Jätteplanering eller inte. Jag sa till Carro att hon kunde höra av sig om den höggravida hörde av sig och ville åka in.

Jag packade lite grejer, hängde det i hallen, tog på mig bh (JO det är sketsant), låg i mysbyxor, strumpor och t-shirt. Satte på en smssignal som kunde väcka upp döda, samma med ringsignalen, jag ville verkligen höra om hon hörde av sig. Datorn fick vara på och hade framme sidan där jag kunde avboka tiden på sjukhuset, jag sov nog inte sådär jättedjupt, det där undermedvetna ni vet. Jag hade ställt klockan på 6.15 för jag skulle med bussen 7.07. Kl 5.24 vrålade mobilen och jag höll nog på att göra både ettan och tvåan samtidigt, hjärnan fattade direkt, tog mobilen och... det var inte alls Carro, det var "människan från förr", nu gjorde ju inte det nåt att det var hon men ni vet hur man blir när man är förberedd på nåt och det blir nåt helt annat. Saken är den att "människan från förr" aldrig brukar smsa SÅ tidigt men naturligtvis idag, jajjemensan. Nu vet jag ju att "människan från förr" läser min blogg och för att hon inte ska gråta floder av både det ena och det andra så säger jag, det gjorde inget! Jag lovar! Puss på dig!

Jag kunde ju inte somna om för då hade jag varit fruktansvärt trött om jag gjorde det så jag gick upp, inget sms från Carro alltså så det fick bli sjukhuset.

Där fick jag dunk i ryggen för att jag hade varit så duktig att använda snarkmasken. Eftersom jag är lite täppt i näsan när jag vaknar så fick jag med mig en luftbefruktare, eller också var det kanske en luftbefuktare, den ska i alla fall fyllas med vatten.

Det genomskinliga är nytt för dagen. Man får inte bara fylla på från kranen, åh nej då, vattnet ska kokas och sen ska det svalna annars får man brännskador i hela fejset. Snoret kommer rinna och jag kommer se ut som om jag haft rajraj hela natta eftersom jag tydligen blir blöt där masken suttit av fukten antar jag.

På nätet tittade jag om bussen skulle stanna på sjukhuset, jajjemensan det skulle den ju, gött! När vi närmade oss stället bussen brukar åka in så...körde den förbi! Panikartade ögon, skitnödig och hela bussen full med folk. Jaha vad göra? Ja det var ju bara att följa med ner till stationen och hoppa på en buss därifrån. Jag nästan sprang (ja det var säkert en syn för gudarna) upp till åttonde våningen och puh jag hann sitta i 1 minut innan jag blev uppropad.

Bussen hem gick heller inte från sjukhuset, nej då, varför ha sån tur när resten av morgonen flutit på som en potta med skit liksom.


Det var bara att knata det, med två onda fötter och ha en kvart på sig. 2 kilometer gick jag och varmt var det, herregud hade jag vetat hur varmt det var när jag åkte hemifrån så hade jag åkt naken! På KSS var jag och ni ser busskuren längst upp till höger i bild, dit skulle jag från skylten sett. Ja jösses.

Jag sov 7 minuter på bussen, det får bli min lur för dagen!

Ja det var väl bara det jag ville säga för stunden.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback