Det känns att man lever

Den här helgen har ju verkligen varit otippad på många sätt och vis. Det var inte alls så jag hade planerat det hela men jag är också glad över att inte har suttit hemma och ugglat.

Tyvärr bor ju folket från igår lite här och var och det händer väldigt sällan att alla är på samma plats samtidigt. Det är det som gör det så kul, alltså inte att dom inte bor i samma stad som mig men det blir desto roligare när det sker. Vi får se när vi ses igen, kanske om 5 år, vem vet.

Idag har jag suttit framför datorn sen jag vaknade, suttit och glott på skärmen, spelat lite, pratat med (pratar än) med kvinnan som var hos mig i några dagar ni vet, ja precis hon. Jag har ont i vaderna av nån anledning, kan vara för att jag gick hem igår, det kan också vara...nåt annat.

Idag blir det i alla fall mat med familjen och jag ska se så där äckligt pigg ut och inte alls outa att jag egentligen skulle vilja sova i en vecka.

Jag återkommer med bilder från middagen och familjen när jag kommer hem.

Och du Sabina, glöm för bövelen inte att kommentera i DITT inlägg nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback